Lalleh som ett pepparkorn

Det allra galnaste just nu är att jag redan befunnit mig här i en hel månad. 1/4 av min praktikperiod har flugit förbi. Jag har på denna tid bllivit ännu mer säker på att det är just ungdomar jag vill jobba med i framtiden. Gärna skulle det få vara på ett ställe liknande det här, tyvärr är jag ganska säker på att detta dock inte existerar någonstans i Sverige. Hur sjukt är inte det? Jag menar, behoven finns där hemma också, det vet jag, men vi handskas bara med det på ett annat sätt. Måste ta forska vidare lite i ämnet och bestämma mig för vilket jag tror funkar bäst. Trots att det har gått en hel månad har jag ännu inte hunnit gräva mig ner helt och hållet i socialpolitiken i detta stora land, men vi får se vad jag lyckas med resterande tid.  

 

Förra gången jag befann mig här i Sydney var jag bara här en månad. Alltså lika länge som jag varit här nu. Detta är ett faktum som är väldigt svårt att greppa. Jag vet vad bartenderkursen här borta har gjort för mig som person, och att allt detta kunnat ske på bara så kort tid som jag nu varit här är helt ofattbart. Det måste dock haft och göra med att jag självklart bott och träffat extremt många nya människor under denna tid och att jag hade uppgifter att göra varje dag. Nu har det varit mycket fritid, jag umgås mestadels med Melissa och dessutom tror jag det spelar ganska stor roll att jag faktiskt är beredd att stanna här längre denna gången. Jag låter saker ta tid och jag ger mig själv rum att ta ett steg tillbaka för att kunna analysera och uppleva. 

 

Iallafall. Det händer hur mycket som helst på jobbet, men jag är inte säker på att någon av er skulle vara speciellt intresserade av att veta mer detaljer. Det enda jag kan säg är att jag lär mig så otroligt mycket varendaste dag, och det är jag så himla tacksam för. 

 

Så var det med den saken. Vi hörs så småningom!