Musik...

En sak jag saknar med youtube är den fantastiska möjligheten till att hitta ny musik. Man va inne på sina favoritlåtar och BAAAM så kom det upp förslag som också visade si vara helt underbara. Den där låten kunde göra så att hela min dag skimrade i ett speciellt ljus. 
Med spotify är det så mycket svårare. Man måste veta vad man ska söka på för att hitta de där godbitarna. Om man har tur kan det komma upp lika bra artister som ett förslag när man klickar sig in på sitt favoritband, men oftast så är det bara gernret som gjorde de lika. 
Idag upptäckte jag dock att det finns en lista med allt som mina kompisar lyssnar på som strömmar förbi dag efter dag. Så nu har jag börjat klicka där. Klick,klick. Hoppas på att hitta en sån där underbar låt... 
 

BangBang you shoot me down

Kollade precis klart på en film om Columbine massakern. En sak som blir väldigt tydligt genom denna filmen är att Amerikaner helt enkelt är okapabla till att se sin egen roll i samhället. De vill egoistiskt hålla sina egna rättigheter så nära hjärtat att det inte spelar någon roll om det händer en skolmassaker då och då. Om de ska kunna skydda sig den dagen en mördare kommer in i huset måste de ju faktiskt ha en pistol, för polisen kommer inte hinna rädd dem. Det är så de alltid har argumenterat, och de gör det än idag. Kolla bara på vad som nyligen hände med Piers Morgan... 
De går till och med så långt att de anklagar Marilyn Manson för hela massakern, det var hans musik som uppmanade barnen att skjuta sina 12 skolkamrater och en lärare. Såklart intrevjuar dom honom i filmen, och måste bara säga att från 45:00 vann ju iallafall Marilyn Manson lite respekt från mig... 
Från minut nummer 48 radar dom upp varenda bortförklaring Amerikanerna har till varför det är så mycker våld i just USA och säger emot. 
Det finns bara en enda lösning, ta bort den där grundlagen som skyddar alla idioter från att bära sina vapen med full rätt. 
 

En såndär tjockisdag

Såhär känner jag mig Idag.
 
 
 
 
Tjock, stor, klumpig, konstig. 
Det är en såndär dag man helst skulle suttit hemma och gömt sig under en filt. Endast i sällskap av några tända ljus och mina trogna följeslagare Ben och Jerry. 
Det går i perioder det där. Det där med självförtroendet menar jag. Ofta tycker jag att jag är helt okej som jag är. Jag är precis normalstor runt midjan, har normalstora lår och en normalstor rumpa. Allt ser liksom ut som det är meningen och jag är nöjd för att jag slapp födas med någon typ av missbildning. (jo, jag tänker faktiskt på att jag innerst inne verkligen är glad för sånna småsaker ibland.)
Men så kommer dom där dagarna. Man har ätit enormt mycket de senaste dagarna, man känner sig svullen och man har sett en bild på facebook där man ser ut som att man väger mer än vad man till och med såg i spegeln i morse. Dom dagarna är dåliga. 
Då brukar jag gå in på bodypalace ( <- KLICKA ) och kolla på andra människor och läsa deras berättelser och självbilder. Sen försöker jag hitta tillbaka till den där nöjda känslan igen.