Forskningsrapporter och bajs och bajs
De senaste dagarna har mitt liv kretsat kring plugg och superspännande jobb.
Jag är dock oehört frustrerad över hela denna högskole-grejen. För jag antar att det är såhär att plugga på högskolan.
En termin har snart gått och hälften av det vi gjort är att lära oss skriva forskning. Eller rättare sagt forskningsmetoder. Hur man hittar och granskar forskning, plockar ut de viktiga delarna och sedan analyserar på en korrekt sätt ska man redan ha full koll på.
Under tiden lyser lärarna med sin frånvaro, och om de trots allt finns i närheten har de ingen större koll på exakt vad uppgiften innebär eftersom att det inte är dem som har skrivit den.
Den känns som att samtliga föreläsare bara är en del av ett pussel och enbart har koll på sin egen lilla pusselbit. Människan som har framsidan av pussellådan och därför ser helheten finns inte till förfogande.
Det bör dessutom tilläggas att jag pluggar till socionom. Min dröm är att jobba med människor i utsatt läge och kanske, bara kanske göra en livsavgörande skillnad. Jag SKITER i hur man skriver ett stort forskningsarbete och hurvida metoden har varit kvalitativ eller kvantitativ.
Jag är bara så himla besviken, jag hade fått för mig att universitetet skulle vara välorganiserat och strukturerat och att allt man skulle få lära sig är av värde för senare yrke.
Just nu håller jag bara huvudet över ytan och gissar mig till hur jag ska lösa uppgifterna. Ett steg i taget.
